Förutfattade meningar hindrar!

Här om dagen såg jag filmen ”En oväntad vänskap”. Jag hade hört så mycket gott om filmen men ändå dragit mig för att se den. Filmen är ju fransk, å sådana filmer vet jag hur dom är. Ni vet, lite så där ”pretto” och lite märkvärdigt svåra.
Jag valde att se den därför att mina vuxna söner, som känner mig utan och innan rekommenderade den till mig med orden ”Du kommer att älska den!”
Och ja, jag älskade filmen. Alla mina förutfattade meningar kom på fall. Ja, jädrar vad fel jag hade.
Filmen var underbart roligt och på ett mycket stilfullt sätt berättade om att förutfattade meningar om människor och saker och ting är nog det som kan hindra oss alla att utvecklas som människor.
Filmen handlar om en funktionshindrad och mycket förmögen man, som stiftar bekantskap med en mycket oväntad ”typ” av personlig assistent och tvärs om, liksom.

Vad är det att vara funktionshindrad?
Enligt Diskrimineringslagen (2008:567)

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/


4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

Vad gör en människa funktionshindrad?

Med många skratt under filmens gång förstår jag hur lätt det är att man tänker på allt en funktionshindrad inte kan göra och att den funktionshindrade vill bli bemött som icke funktionshindrad.
Hur lätt är det inte att diskriminera eller trakassera av välvilja, pga av mina förutfattade meningar jag fått i livet?
Att se möjligheterna istället för omöjligheterna. Att möta varje människa som ja, människa utan olika ”etiketter”. En utmaning jag står för varje dag i mitt arbete som förskollärare. Just så enkelt är det svåra.
Tänk om jag låtit bli att se filmen. Tänk om inte mina söner kände mig så väl.
Tänk om jag inte hade känt tillit till sönernas kännedom om mig, utan stått fast i mina förutfattade meningar om franska filmer.

Ja, tänk om, det gjorde jag och det berikade mig.

Paula Grönroos-Persson
Jämställdhets och likabehandlingsrådet.
Lärarförbundet

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Förutfattade meningar hindrar!

  1. Amanda skriver:

    Vilket fantastiskt inlägg! Du lyfter fram sådana viktiga saker som jag anser att man borde tala mer om än vad man gör i nuläget. Som du säger, man tänker mer på vad en funktionshindrad inte kan göra även vad han/hon faktiskt kan göra. Detta är något som jag tror följer med oss enda från barnsben, vi lär oss hur samhället ser på saker och ting och vi bildar oss på så sätt samma uppfattning som samhället fått oss att göra istället för att vi skaffar oss en egen uppfattning om det hela. Och du har så rätt, förutfattade meningar hindrar en verkligen.
    Jag har länge velat se filmen och efter det du i denna text berättat om filmen så gör det mig ännu mer sugen på att se den!
    Mvh Amanda.

    • paulagronroospersson skriver:

      Ja, filmen gjorde det så tydligt för mig att det är vi som tänker begränsningar istället för hur fixar vi så att det går? Skynda dig att se filmen!

  2. Sofia skriver:

    Det var mycket intressant text att läsa! och jag håller med dig när det gäller problematiken. Kan tänka mig att det svårt att veta hur man ska bete sig och hur man ska göra om man ska umgås, jobba eller samarbeta med någon som har en funktionsnedsättning. Man blir medveten om att man har fått ett ansvar, man ska ta hand om en annan människa som inte alls har samma ”förutsättningar,möjligheter eller tillgångar. Man måste genast bli lite mer anpassningsbar och handla med förnuft och omsorg. Man vill ju att personen ska må bra. Just själva ansvaret gör att vi genast börjar tänka och måla upp bilder/situationer. Det är då som alla nackdelar, begränsningar och förhinder kommer. Man är väl rädd helt enkelt! Rädd för att misslyckas och rädd för att det ska hända något dåligt. Det kanske känns som en kortsiktig lösning, som ”funkar” med att använda: Tänk om…. får då har man redan bemött problemet innan det händer. Så att man vet vad man ska göra ifall det faktiskt händer, in real life. Det är min personliga teori:)

    Det står i läroplaner att man ska behandla alla lika, vilket är en omöjlighet. Unika individer med olika behov. Det blir ju jätte fel om vi faktiskt skulle behandla alla lika, för då kan det leda till särbehandling, eftersom alla kanske inte kan. Då blir de som en självklarhet att alla ska/kan, och sedan en stor besvikelse för att någon inte kan.

    Fördomar och förutfattade meningar har vi alla. Det är okej, ifall man är medveten om detta och kan tänka sig att se sanningen med egna ögon. Att faktiskt klara av att bli motbevisad. Sist men inte minst, vi ska inte behandla alla lika, men vi ska bemöta alla på samma sätt.
    Vi kan alla bidra med något litet för att skapa något stort! Yes!

    • paulagronroospersson skriver:

      Skön inspelning med att tolka läroplanens intentioner. Jag väljer att tolka läroplanen på så vis att jag skall bemöta och ge stöd så att alla får samma chans att nå kunskapsmålen och få en tillhörighet i samhället? Vad tror du om den tolkningen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s