Leder jämställdhet till asexualitet?

Den 14 januari startade en ny serie på DN:s insida som ska belysa ”mansrollen i det moderna samhället”. Jag har med intresse läst de två artiklar som publicerats och ser fram emot det som komma skall. Jag låter mig villigt provoceras av frågeställningar som: Är dagens unga, jämställda män alltför feminiserade? Har unga storstadsmän blivit så jämställda att de förlorat förmågan att bete som ”riktiga” män och blivit asexuella?

Den här debatten är på inget sätt ny utan dyker upp med jämna mellanrum. Avsändarna kommer från olika håll med det gemensamma att man vurmar för två tydliga könsroller som är åtskilda. Dessa anses som ”naturliga” och det är inte ovanligt att man höjer ett varnande finger för negativa konsekvenser för den heterosexuella erotiken om dessa skulle förändras.  

Den här gången startades diskussionen av Katarina Janouch författare och sexualupplysare som skrev om ”söderhipsterns asexualitet” i en blogg.  Utgångspunkten var en ”trendspaning” som handlade om att allt fler kvinnor beklagade sig över bristvaran ”riktiga män” – sexuellt.  Kvinnorna efterlyste män som bejakade sin manlighet i sexuella sammanhang, vågade ta i en kvinnokropp, var intresserade och nyfikna m.m.

Jag känner mig ändå lite dum. Trots att detta diskuteras med jämna mellanrum hänger jag inte med, har liksom inte förstått poängen. Vart vill man komma med att koppla samman jämställdhet och asexualitet? Menar de som gör denna koppling att ojämställdhet är en grundsten för en levande heterosexuell erotik? Och nu är det dags att välja. Vad vill man ha, jämställdhet eller erotik? Att få både och verkar ju tveksamt.

Jag kommer att tänka på avhandlingen ”Det kallas kärlek; kvinnors underordning och mäns överordning i heterosexuella jämställda par” av Carin Holmberg (1993). Hon beskriver hur unga barnlösa heterosexuella jämställda par (enligt sig själva och omgivningen) tolkar varandra och sig själva utifrån de rådande normerna som finns i samhället gällande manligt och kvinnligt. 

Det här med jämställdhet, manligt och kvinnligt inte är så lätt. Har man växt upp i ett samhälle där ojämställdhet är norm kommer den 1) inte beskrivas som ojämställdhet utan som något annat 2) inte kopplas ihop med samhälliga strukturer som påverkar hur vi väljer utifrån kön utan de val vi gör är högst personliga. Om gruppen kvinnor i sina ”fria val” tenderar att välja väldigt lika ses det som ett uttryck för något naturligt.  Och det ”naturliga” ska man inte frestas att utmana. Detsamma gäller tydliga och fasta könsroller. Att utmana dessa och leva med tillgång till ett helt universum i stället för att nöja sig med ett halvt upplever en del som rent obscent.

I artikeln den 15/1 i serien om” mansrollen i det moderna samhället” möter vi Erik Centerwall. Redan på -70-talet var han med i något som hette ”Befria mannen”. Han menar att det är oförskämt, kränkande och historielöst att ifrågasätta den ”mjuka” mannens maskulinitet och sexualitet . I honom känner jag att det finns en bundsförvant som i likhet med mig kommer att fortsätta utmana det ”naturliga” och som inte nöjer sig med ett halvt universum när det finns så mycket mer att få.

Nästa artikel ska handla om mäns behov av att vara manliga och då får vi möta Herman Ottosson som håller kurser i detta. Mycket intressant att se vad som i detta sammanhang uppfattas vara manligt.

 

Jag som skrivit detta heter Maria Karlsson och är sekreterare i Lärarförbundets Jämställdhets – och likabehandlingsråd.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Leder jämställdhet till asexualitet?

  1. Nån skriver:

    Vad är det för fel med att vara asexuell? Man kan inte riktigt få någon annan sexualitet.

  2. Anne-Laila skriver:

    Mycket intressant inlägg! Jag tror att rädslan för den ”nya” asexuella mannen, bottnar i en rädsla för att mannen ska överge sin överordning i samhället. Därför har den mött så mycket motstånd. Vi har vant vid de traditionella könsrollerna, till den grad att vi uppfattar de som normen. Media, filmer särskilt från Hollywood har spritt bilden av de traditionella sexuella könsrollerna. Vi har lärt oss genom dessa, vad som är naturligt i sängen till exempel. De har spridit ett ideal, som inte går att uppnå. Genom att rasera könsrollerna och ifrågasätta det självklara ger vi individen mer frihet att själv uttrycka sin sexualitet. Till en början känns det säkert ovant, att släppa de invanda rollerna, men desto fler som gör det, blir det lättare för andra att hänga på. Till en början kändes det säkert ovant med kvinnor som förvärvsarbetade, men genom att fler kvinnor gjorde det, så förändrades normen sakta men säkert. Det här kommer att ta tid, men ju fler som gör det, desto snabbare förändras normen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s